Alla inlägg den 17 april 2008

Av David - 17 april 2008 15:45

För nån stillsam dag sedan höll jag i ett värdegrundssamtal på jobbet. Satt i en syrefattig lokal med ett tjog lärare och elevassistenter och diskuterade vädrade och medvetandegjorde arbetsplatsens abstrakta värdegrund. Det vill säga ett dokument i vilket skolans värderingar finns uppstyltade i prydliga rader. Där samlas ord som trygghet, arbetsglädje, respekt och arbetsklimat och den typen av tungviktarord. 

      Skillnad mellan teori och praktik är som bekant ganska stor, i synnerhet när stora muskliga skrifter ska förklara förträfflighet och godhet, ofta i form av dimridåer, och därför blir begrepp viktiga att bryta ner till beståndsdelar och definitioner. Det är überintressant.  

      Att se höra lyssna kommentera hur vi går från teoretiserande till praktiserande.

      Från abstrakt till konkret.

      Så vi satt och kippade efter andan kollektivt och lyssnade på olika stämmor som talade om arbetsglädje. Nån pratade om respons och feedback, nån annan om kollegor elever och ledninng, nån om lön och höjd hög om en massa annat. Sist ut var en äldre lärarinna som lyfte fram vikten av respekt; att yngre medarbetare saknar respekt för de som har varit länge på arbetsplatsen och att demsamma är sämre på att lyssna och ta till sig gamla arbetsmetoder och måste måste understruket måste rådfråga och samtala om tillvägagångssätt annars blir det inte bra.

      Ett uttalande som mötte stort ifrågasättande. 

      En yngre kollega blev upprörd och kände sig utpekade och andra undrade vad den äldre lärarinnan egentligen menade, hon sa sig inte mena vad hon menade och det var skaka-på-huvudet-läge. Vi försökte gå vidare; pratade om yngre människors nyskapande och äldre människors erfarenhet och att överbryggande respekt kanske gör sig bäst och starkast nånstans där den möts från två håll.

       Försökte gå vidare men lärarinnas ord etsade sig fast och innan jag somnade på kvällen kom jag att tänka på följande historia:

       "En sexårig pojke hade gjort en del hyss som hans far tyckte gick över gränsen för det lämpliga. Pojkens far beslutade sig då för att ha ett samtal med sin son. Han pratade en stund om rätt och fel och om lämpligt och olämpligt och fortsatte sedan med en del övrig livsvisdom.

         Sonen lyssnade uppmärksamt och blev så imponerad av sin far att han frågade honom, om pappor alltid vet mer än ett barn. Mannen blev konfunderad över frågan och satt tyst en stund innan han svarade att det nog var så att pappor vet mer än barn. De har ju levt längre, upplevt mer saker och träffat mer folk, förklarade han.

          Sonen frågade då sin far om han visste vem som uppfann dynamiten.

          - Javisst, svarade pappan, det var Alfred Nobel.

          -  Men pappa, sa sonen uppgivet. Varför uppfann inte Alfred Nobels pappa dynamiten då?"  


Skapa flashcards